Inuti nötskalet.

Jag ringde om katten - som för övrigt heter Simba - och det visade sig att hans ägare bor här alldeles i närheten av campingen. Det verkade inte vara någon ovanlighet att folk ringer och säger att Simba befinner sig här, så han är inte på rymmen utan tar sig helt enkelt en sväng om campingen då och då. Ingen saftig hittelön för oss alltså.

Nu har Ida och jag varit och skrivit på kontrakt på vår lägenhet, det känns fantastiskt! Vi passade på att flytta bort en soffa som vi inte behöver och fy för att bära den upp för trapporna, det är inget vi vill göra igen. Nu gäller det bara att flytta in, vilket vi kommer göra i början av nästa vecka. Jag kan inte vänta!

För att tala om något annat så har vi haft kattbesök här ett antal gånger nu, och idag hittade jag en lapp i det som jag trodde var en bjällra som satt på hans halsband. Simba heter han visst, och efter att ha kollat upp telefonnummret verkar det som om han tagit sig bortåt en mil hemifrån. Jag ska ta och ringa ägaren senare och fråga om hon saknar en katt. Som fattiga studenter hoppas vi självklart på hittelön.

Med den rubriken skulle man kunna tro att jag tänker skriva ett inlägg på engelska, men icke! Däremot spelas nu i dagarna en scen in här i Uppsala till den engelska versionen av den första delen i Stieg Larssons Millennium-triologi. Därför passade jag och Ida på att ta en sväng in om centrum för att se på. Inte för att vi såg så jättemycket, men kul var det ändå. Dessutom har i gått på gatan innan och sett hur de gett den 60-talskaraktär. Jag ska nog passa på att gå dit på tisdag då det inte är ngon inspelning för att ta lite fler bilder på gatan, den har blivit riktigt fräck!

Idag har det inte hänt mycket roligt; det har varit tråkigt väder och vi har diskat, städat och hämtat vatten. Emellertid fick jag en liten inspirationskick och ritade snabbt några bilder, mest för att få rita av mig lite. Det var länge sedan jag ritade sist, så nu delar jag med mig av min konst.

Äntligen är det fredag! Efter en lång vecka har vi nu firat fredagens ankomst och det faktum att vi flyttar in till nästa helg med kotlett, potatisgratäng och chokladpudding. Den här veckan är det dessutom Doobidoo, som jag har längtat!

På tal om fredagsmys har visst killen här i husvagnen brevid bjudit in kompisgänget på disko, för just i denna stund spelar de dunkadunkamusik för glatta livet och pratar glatt och högljutt. Bastonerna vibrerar över campingen samtidigt som de festande ungdomarna bankar takten i bordet... nts nts nts dunka dunka dunka

Att bo i husvagn är alltså verkligen inte lätt alla gånger, och när vi skulle laga till vår potatisgratäng innan ikväll stod vi inför ett annat problem; vad skulle vi lägga den i? Avsaknaden av normala ugnssäkra formar här var påtaglig, men uppfinningsrika som vi är hittade vi en lösning.

I brist på något att skriva om visar jag helt enkelt några bilder istället. I fint väder och med kameran i hand tog jag nämligen några foton idag inne i stan på väg hem från universitetet. Nedan ses Engelska parken utanför min institution, Fyrisån samt Uppsala domkyrka.

Jag fick nyss ett spännande felmeddelande när jag skulle gå in på Youtube:

Ibland undrar man var folk får allt ifrån. Idag snubblade jag över den här sidan, kanske något för er som har en massa gamla tangentbord liggande hemma? Nu vet i alla fall jag vad jag ska göra om jag någon gång råkar få ett tangentbord över, det kan ju vara skönt att veta. Har man riktig tur (eller otur?) kan det börja växa saker i tangentbordet redan innan man slutat använda det, men dessa ska man nog inte försöka sig på att äta.

Igår såg jag att de satte upp ett stort tält på fotbollsplanen här vid campingen. Spännande tänkte jag, men sen funderade jag inte mer på det. Idag har det varit ett riktigt liv där i tältet med musik och jag vet inte vad. Efter en snabbtitt på nätet visade det sig att det varit cirkus där nu i helgen. Om jag inte hade varit så trögtänkt hade jag hunnit gå dit, men sånt är livet.

Nu sitter jag här och dricker jordgubbssaft fastän jag inte tycker om jordgubbar och kollar på valvakan; det är ett riktigt spännande val i år. Vem ska styra Sverige de närmaste fyra åren? Kommer Sverigedemokraterna in i riksdagen? Vi får se imorgon hur allting slutar.

Idag är jag inte alltför snygg. Det hela började igår med en oskyldig finne mellan ett av mina ögonbryn och min näsa. Imorse när jag kollade mig i speglen tittade en riktig Ful-Otto tillbaka på mig med ett svullet öga. Tur att jag inte behöver gå till universitetet varken idag eller imorgon. Hoppas att det inte blir värre än såhär. Jag vill även passa på att varna känsliga läsare från att titta på den högst osmickrande bilden på mig nedan.

Imorse när jag klev ut ur husvagnen för att gå på toa tog jag förövaren på bar gärning. Vi hade länge anat vem han var, eftersom att han lämnat kvar några hårstrån i en stol i förtältet. Men imorse låg han alltså där och gottade sig i en av stolarna. Jag tittade på honom, han tittade på mig. Han insåg emellertid genast sitt nederlag och försökte genom att vara gosig och trevlig övertyga mig om att få stanna kvar. Jag var trevlig tillbaka, men nej, kan man inte betala sin del av hyran får man helt enkelt inte vara inneboende här heller. Rätt ska vara rätt, och ut åkte han till slut, för vem vet vad han har gjort mer än att sova i förtältet?

Min äggakaka blev inte riktigt som planerad. På grund av bristen på små stekjärn blev den mer pannkaksformad än just äggakaksformad. Den smakade däremot precis som vanlig, och det är ju insidan som räknas. Bortsett från detta gick det hela galant - förutom att en bit bacon inte ville vara med och leka och istället liksom hoppade upp från stekjärnet och ner i springan mellan spisen och bänken. Lägg noga märke till att jag, efter att ha pillat fram denna bråkiga baconbit, inte lade den tillbaka på järnet utan stoppade den i soptunnan. Så rena är faktiskt inte köken här.

Nu hade jag i alla fall tänkt ha lite fredagsmys med doobidoo och en skål chips. Men tji fick jag, för - som Elin så snällt påpekade - så är det valdebatt ikväll istället, och det är ju utmärkt att kolla på när man äter chips och har fredagsmys! Eller inte... Jag får väl kolla på något på SVT Play istället, för fredagsmys det ska jag ha!

Aaah, finns det något bättre än en lyxfrukost på en fredagsförmiddag? Det förefaller mig ganska otroligt. Här på mitt frukostbord finns idag allt: te med honung och mjölk, ostmackor, yoghurt med müsli, ja till och med en banan! Mums!

Något som gjorde min morgon ännu bättre var att jag hittade en burk med havregryn. Det här kan bara betyda en sak; imorgon blir det havregrynsgröt!

Efter jag har avnjutit min gudomliga frukost ska jag ta en dusch, och efter det ska jag pallra mig iväg till affären här i närheten i det förvånandsvärt fina vädret för att köpa mig förnödenheter i form av yoghurt, bacon, pyttipanna och spaghetti. Till middag blir det äggakaka med stekt bacon och lingonsylt. Idag blir det minsann inga nudlar här inte!

Idag är det verkligen höst här i Uppsala! Det är kallt, blåsigt och regnigt. Låt oss säga så här att jag verkligen fick nytta av mitt nyinköpta paraply imorse när jag gick till universitetet. Tyvärr är inte paraply det bästa skyddet när det ösregnar, och jag klev in på min institution med tämligen blöta byxor, men sånt är livet.

Nu har jag husvagnen för mig själv ända tills på måndag, eftersom att Ida ska på släktkalas i de södra delarna av landet i helgen. Detta innebär att jag kan planera mina middagar under de kommande dagarna endast efter mitt eget tycke och smak; här ska det frossas i bacon! Det gäller att passa på helt enkelt.

Det är förresten tur, för både Idas och min egen skull, att hon inte är här; jag har nämligen bland annat fått ett schema över alla möjliga stavelser i kinesiskan som jag ska nöta in uttalet på tills nästa vecka. Om Ida hade varit här hade hon haft ihjäl mig efter att ha hört mig repetera "a e er ei ao ou an en ang eng yi ya yao you yan yin yang ying yong wu wa wo wa wei wan wen wang weng yu yue yuan yun" om och om igen.

Här sitter jag och pluggar kinesiska skrivtecken. Eller rättare sagt: jag satt och pluggade. Nu håller jag paus ett tag och tänker skriva ett inlägg om de orientaliska krummelurer som används för att skriva kinesiska och som verkar helt omöjliga att lära sig för den som aldrig lärt sig några. Dessa tecken, som må hända ser konstiga ut, är väldigt intressanta och är faktiskt inte bara några ihopslängda streck som ska betyda någonting; faktum är att de är väldigt sinnrikt konstruerade.

Om man ska sönderdela ett tecken så långt det går får man till slut åtta stycken grundstreck, som kan varieras på lite olika vis. Varje kinesiskt tecken består alltså av en kombination av dessa åtta grundstreck som var för sig inte betyder någonting alls.

Själva tecknen delas in i olika grupper. Tvärtemot vad många tror är inte varje tecken en avbildning av det som tecknet betyder. Bara cirka 5% av alla tecken är tecken som avbildar något, som till exempel 木 mù, som betyder träd, och 山 shān, som betyder berg. Dessa liknar, eller snarare liknade för cirka tvåtusen år sedan då man började skriva ner det kinesiska språket, det som de står för. Andra liknande tecken är 人 rén, människa; 天 tiān, himmel, som är en bild av en människa med utsträckta armar som står under ett streck som symboliserar just himlen.

Det finns även tecken som försöker avbilda abstrakta koncept, så som 上 shàng, ovanför/upp och 下 xià, nedanför/ner. En annan grupp av tecken är de som är sammansatta av andra tecken för att skapa en ny betydelse. Tecknet för tidigt, 早 zǎo, är en bild av en sol som stiger upp ovanför horisonten. Tecknet för följa efter, 从 cóng, är en bild på två människor som just följer efter varandra.

Sist kommer vi till de mest spännande tecknen, nämligen de som består av två delar. Dessa utgör cirka 95% av alla kinesiska tecken, och avbildar inte det de står för, utan består av en så kallad radikal, som står för vilket ska vi kalla det tema som tecknet tillhör, och en andra del som kallas fonetikum och som säger ungefär hur tecknet ska uttalas. Ett exempel på ett sådant tecken är 鲸 jīng, val. Detta tecken består av radikalen 鱼 yú, fisk, och fonetikumet 京 jīng, huvudstad. Alltså kan man, om man känner till både radikalen och fonetikumet, klura ut att tecknet 鲸 står för något som har något att göra med begreppet fisk och uttalas ungefär som jīng. På så vis är inte tecknen helt intetsägande.

Det är inte heller så att varje ord består av endast ett tecken. Så var fallet i den klassiska kinesiskan som talades för tvåtusen år sedan, men ord som var olika till uttalet då uttalas likadant idag och därför består de flesta orden i mandarinkinesiskan av två eller fler tecken. Till exempel består 天气 tiānqi, väder, av tecknen för himmel och luft. Ordet för kines, som uttalas zhōngguórén, består av tecknen 中, mitten; 国, rike; och 人, människa.

Nu ser jag att det här inlägget blev väldigt långt, men jag hoppas att jag bidragit med ökad förståelse för det kinesiska språket. Om någon orkar läsa allt, det vill säga. Jag avslutar nu det hela med att visa en bild på de sextioåtta tecken jag lärt mig hittills.

Nu har det hänt. I eftermiddags skickade Ida iväg ett sista mejl, och nu har vi, helt utan tvivel, en lägenhet att flytta in i oktober! Det är ingen dålig lägenhet heller; det är en tvåa på cirka 70 kvadrat i ett lugnt område en halvtimmes gångväg från centrum. Vi kommer även att ha en helt egen ingång och trappuppgång, tillgång till förvaringsutrymmen i källaren och en trädgård på baksidan av huset Detta för samma kostad som för en liten tvåa med kokvrå som vi var och kollade på i förra veckan. Är detta inte paradiset så vet jag inte vad!

På tal om hem så har mina kära föräldrar snällt tagit hand om mina kiwi- och passionsfruktsplantor så att de ska överleva den svenska vintern. Från att växt som vildar i växthuset står de nu på mitt rum under ett lysrör för att invänta våren. Hoppas att mitt rum inte kommer vara en jungel när jag kommer hem till jul.

Jaha, här sitter jag och tvättar. Eller rättare sagt, jag sitter och väntar på att tvättmaskinen ska tvätta klart vår tvätt. Verkligen mycket underhållande. Tvätten åker runt, och runt, och runt... och runt igen. Jag tackar högre makter för det mobila bredbandet, annars hade jag förgåtts av uttråkning. Vilket får mig att tänka på en viss filosofilärare som en gång berättade att han brukade sitta och rätta prov i tvättstugan. Knepen är många för att få tiden att gå.

Idag har det alltså varit Kulturnatten här i Uppsala. Ida och jag lämnade vår kära husvagn vid tvåtiden och fick sällskap av Idas kompis Jessica till dagens spännande evenemang. Efter kickboxning, capoeirauppvisning och jonglerkonster gick vi och åt kinabuffé på en av stans många östasiatiska restauranger. En dryg timme och för min del två stora tallrikar smockfulla av mumsig mat senare bokstavligen rullade vi ut från restaurangen; jag tror aldrig att jag ätit så mycket i hela mitt liv! Nu kommer jag inte behöva äta på flera dagar.

Efter detta skrovmål tog vi oss till centralstationen för att se på lite parkour. Vi dröjde kvar på samma plats efter att parkourkillarna gjort sitt och bjöds på en uppvisning i exprimentell dans av dansgruppen Tribal Empire. Riktigt duktiga var de!

Vi sade hejdå till Jessica vid bussen och vandrade sedan genom stan hemåt, med en snabb sväng inom stadsbiblioteket vilket resulterade i en del söndagslitteratur för Ida och två Di Leva-skivor för mig. Nu sitter vi här i husvagnen och slöar, imorgon väntar städning av husvagnen och tvätt av kläder samt en tur till Ica för att handla mat, jippie.

Idag när Ida och jag gick hem från Ica längs med Fyrisån efter att ha varit och kollat på en lägenhet i Gottsunda i södra Uppsala tänkte jag, efter önskemål hemifrån, ta några foton på stan. Eftersom att vi redan passerat centrum fanns det inte så mycket att fota, men ett foto på domkyrkan och ån tog jag i alla fall, och då fick jag syn på dem. På åns botten precis nedanför mig låg nämligen tre stycken cyklar under vattnet. I mitt stilla sinne undrade jag om de kanske gått på grund eller förlist under någon våldsam uppsalsk storm. Synd på fina cyklar i alla fall; en gammal begagnad cykel som ingen annan vill ha hade suttit fint just nu med tanke på att det tar en halvtimme att gå in till stan.

Imorgon är det förresten kulturnatten här i Uppsala med en massa spännande saker som händer, det ska bli kul! Ida och jag planerar att spendera vår eftermiddag inne i stan, sen ska vi gå och äta kinabuffé för att fira att Ida har tagit sitt körkort. Vi får se om jag lyckas ta några fina kort.

Idag tog mina kinesiskastudier fart på allvar i och med att delkursen Textkurs 1 startade. Vi hade riktigt kul där vi satt och försökte härma de kinesiska språkljud som vår lärare frambringade utan större svårigheter. Jag önskar att något hade spelat in oss så att jag kunde lyssna på det om och om igen och få mig ett gott skratt. Kan det finnas något mer underhållande än en ivrig kinesiskastudent som utstöter ett entusiastiskt och kraftfullt "löööng" efter att alla andra studenter har tystnat? Tror inte det.

Hursomhelst har jag nu tjugo tecken att lära mig tills i övermorgon, och då kommer vi få ytterligare tjugo som vi ska lära oss till tisdag nästa vecka, och så vidare. Äntligen slipper man gymnasiets slöa studietakt och får äntligen lära sig något!

Blogga är visst något man inte hinner med att göra som student verkar det som. Tiden flyger och jag har fullt upp hela tiden. Ändå vill jag inte låta bloggen falla i skymundan, så nu ska jag redogöra för den gångna helgens äventyr.

I lördags kväll återvände jag och Ida trötta i fötterna efter en heldag i Stockholm. Vi åkte dit på förmiddagen och mötte upp med Idas kompis Renée, och det hela slutade med att dessa två shoppingalna flickor drog runt mig gata upp och gata ner i city. Glad var jag ändå, för Renée har jag bara pratat med på Skype och Stockholm har jag aldrig varit i. Nu har jag spatserat runt på både Drottninggatan och i Gamla stan! Det jag kommer komma ihåg från vår huvudstad är den enorma mängd folk som är ute och rör på sig på lördagseftermiddagarna. Kineserna må vara många men jag skulle kunna slå vad om att stockholmarna är ännu fler!

I söndags åkte vi till lilla Tobo, som man skulle kunna kalla Stockholms totala motsats. Istället för massor av folk var det i stort sett folktomt i Tobo. Ändå fanns det ett visst sömnigt och småmysigt lugn där ute i den uppländska urskogen, och lägenheten som vi skulle titta på var väldigt fin - men inte så fin att vi vill behöva åka tåg i en halvtimme för att ta oss till Uppsala, och jag vet inte om vi hade klarat att betala både hyran och resorna till och från stan.

Igår gjorde jag ett riktigt kap. Efter att jag hade varit på föreläsning strövade jag runt lite i korridorerna på min institution och fick syn på en lapp på en anslagstavla. Tjejen som hade satt upp den här lappen hade kurslitteratur för kinesiska A som hon ville sälja, kurslitteratur som jag hade tänkt köpa på institutionen. Snabbt norpade jag åt mig en lapp med hennes telefonnummer, och efter att jag hade varit på en gruppövning ringde jag henne. Knappt en timme senare hade jag träffat henne och hennes syster utanför stadsbiblioteket och gick glatt hem med fyra böcker och fjorton kassettband. Det bästa av allt var att jag fick allting för bara hundra kronor. Snacka om kap!

Här sitter Ida och jag i en husvagn på en camping i Uppsala, snacka om att bo i ett nötskal! Vädret är väldigt omväxlande här, ena stunden regnar det för att sedan slå om till strålande solsken. Igår kväll blev det riktigt kallt, det var inte mer än +5C. Då var det minsann inte så kul att springa till servicehuset för att gå på toa och borsta tänderna.

Den här veckan har jag haft ett antal föreläsningar och gruppövningstllfällen i en introduktionskurs som kallas allmän grammatik och fonetik. Ganska intressanta, men jag känner att jag redan kan det mesta av det vi går igenom. Efter varje gruppövningstillfälle har vi en minitenta, och de två vi har haft har jag - med risk för att skryta - klarat utan att göra ett enda fel på. Värre är det med delkursen kinas historia och kultur; jag måste läsa igenom nästan tvåhundra sidor tills på måndag.

Utöver allt detta har folk helt plötsligt börjat ringa som dårar och erbjuda oss lägenheter. Vi har redan varit och kollat på två stycken den här veckan och ikväll ska vi ta os en titt på ytterligare två. Vår bostadssituation ser ljusare ut för varje dag som går. Hoppas att vi får tag i en bra lägenhet snart.

Så här ser vårt lilla provisoriska hem ut för tillfället:

Här sitter jag nu och bloggar på stadsbiblioteket i Uppsala. Äntligen har jag fått igång mitt mobila bredband och slipper därför känna mig isolerad ifrån omvärlden. De senaste dagarna har varit hektiska med mycket att göra och lite tid för vila. Jag har redan varit på en del föreläsningar, och alla har varit intressanta. Jag har även haft turen att träffa några trevliga människor. Mer om allt detta senare, för nu måste jag gå till universitetsbiblioteket och skaffa ett lånekort där, sen ska jag ha ytterligare en föreläsning. Jag måste även fråga i receptionen på campingen om de kan ta emot post och om de har dammsugare man kan låna. Så mycket att göra, så lite tid.